Viktminskning och ämnesomsättning

”Jag har inget val”, säger de flesta. Det har vi, ofta i alla fall. Vill du ha en kroppslig förändring finns det nästan alltid två olika vägar att välja mellan. Till exempel större muskler eller bara starkare med mindre muskler? Lägre vikt eller bara mindre fett och mer muskler? Högre ämnesomsättning (metabolism) eller mindre energiintag? 

Här fokuserar vi på metabolismen. Det är bättre att snabba upp ämnesomsättningen än att förlita, eller åtminstone luta, sig på dieter och stillhet. Bland annat för att viktnedgångar ofta slutar i viktuppochned-gångar. Du lyckas banta bort kilon men upptäcker ganska snart att så fort du slutat svälta dig ökar du åter i vikt. Det beror på kroppens ”grandiosa” femårsplan. Har du vägt ungefär det samma de senaste fem åren identifierar kroppen detta som din ideala vikt – varför ska man annars väga den i fem år? Tänker kroppen. Som sedan satsar allt på att du ska återta din forna vikt. Minst lilla fett-tillskott välkomnas och lagras för att om möjligt ”boosta” viktuppgången än mer och hastigare. 

Metabolismen delas upp i basal-M och aktivitets-M. Den nödvändiga (BRM) är din kropps minimibehov för att allting ska kunna funka. I viloläge. Den andra baseras på din aktivitet, och hur mycket du stoppar i dig. 

Om du istället för stillhet satsar på rörelse skapar du a. ett fysiskt och mentalt fundament, eller instrument, som i det närmaste garanterar framtida hälsa och kroppsglädje samt b. en process där du ständigt bränner fett och ökar ämnesomsättningen. Med högre ämnesomsättning kommer kroppen behöva mer energiintag och ifall du inte överdoserar det kommer kroppen kompensera med de reserver du redan har lagrat massor av i kroppen – och vill bli av med i lagom mängd. Förenklat kan man uttrycka det som att när kroppen behöver energi som konsekvens av en ansträngning förväntar den sig näring. Kommer det inget fixar den det själv. En stund. Och blir jättelycklig när du äntligen ger efter och stoppar i dig. Ju mer du rör dig desto mer behöver kroppen, desto fortare lär den sig att bearbeta detta och ja – kroppen effektiviserar hela produktionsprocessen och blir liksom väldigt ”lean”.  

De som tränar mycket kvantitet, som cyklister och längdskidåkare, har en metabolism som kan liknas vid en masugn. I teorin. I praktiken är vi alla olika och reagerar olika på näringsintaget. Men generellt gäller att det är bättre att träna och öka kroppens krav på energi än att strypa tillgången på både aktivitet och näring. Det blir dessutom väldigt mycket roligare eftersom du får endorfiner och glädjekickar istället för ångestattacker. Men du väljer själv. 

Ju mer du tränar desto mer och snabbare tar kroppen upp det du stoppar i dig och fördelar det runt i kroppen. Vissa saker tar lång tid att utvinna, att spjälka. Annat försvinner blixtsnabbt ut i avloppet/avgasröret där bak. Den genomsnittliga tiden för en bit mat från starten vid läpparna till slutmålet vid den andra, nedre ringmuskeln, är för en  normal man 52 timmar. Materien består av osmälta fibrer, döda celler och bakterier, uttjänta blodkroppar. För en normal kvinna tar samma process ytterligare ett dygn. Ingen vet riktigt varför. Det kan vara fråga om en slags fertilitetsförsäkring – att kroppen ställer högre krav och är lite kinkigare i fall den nu skulle råka få gäster. En betydande del av resursfördelningen, vilka ska ha vad och hur mycket, sker när vi sover eftersom hjärnan räknar med att vi inte käkar så mycket mat just då. Det är lättare att räkna. Tillför man näring under sömnen, vilket ibland kan vara nödvändigt, kan det bidra till förvirring och komplikationer.  

Kroppen är så smart att den till och med har massor av detektorer lite överallt för att förbereda näringstillskottet när det behövs. Vid tuff uthållighetsträning blir ganska snabbt behovet av socker/kolhydrater akut. Därför har kroppen placerat ett par kolhydratdetektorer i munhålan så de, genom en omväg över hjärnan, kan meddela magen att hjälp är på väg. Faktum är att när mundetektorerna ger utslag börjar annars otillgängliga förråd och reserver av kolhydrater omedelbart att länsas och automatiskt utsöndras i magen. Oavsett om du faktiskt efter att ha tuggat på gelen eller pizzan väljer att spotta ut den igen. Det är en form av blixtbulemi som inte rekommenderas – även om det är bättre för tandhälsan eftersom du slipper mat som varit nere och vänt bland saltsyran i magsäcken. 

Det är därför du helst ska träna på fastande mage. Ifall du nu inte ska köra RM-tunga lyft eller ägna dig åt flera timmars tuff uthållighetsträning. Vad gäller kvinnor i övergångsåldern, efter klimakteriet så har de generellt sett lägre metabolism. Å andra sidan har en av de enklaste och bästa studierna på fettförbränning gjorts på just äldre kvinnor. Två grupper om cirka 40 kvinnor fick cykla i gymmet. Den ena cyklade 1 timma på ungefär 70 % av maxpulsen. Den andra gruppen cyklade bara 20 minuter men gjorde det som korta, krävande intervaller. Den senare gruppen, den som ”jojo-pulserande” brände tre gånger så mycket fett som den relativt uthålliga – ”70 gruppen”. Vill man undvika ”jojo-bantning” ska man alltså satsa på jojo-puls”. 

Själv är jag inte i första hand ute efter att skulptera min kropp. Jag vill kunna äta och dricka vad jag vill utan att få dåligt samvete. Bordets gåvor och de stunderna, helst tillsammans med andra, tillhör livets highlights. Att kunna njuta utan baktankar, nästan helt utan baktankar, ökar tillfredställelsen. Både mentalt och fysiologiskt. Eller med Jean-Jaques Rousseaus egna ord: ”Lycka är ett fett bankkonto, en bra kock och en god matsmältning”.     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: