Att avprogrammeras

Det finns fördelar med att köpa/köra träningsprogram skapade i en dator eller anonym app. Många gillar att slippa ansvar, slippa tänka, endast upprepa. Många gillar att låta sin individuella gym-träning styras av ett genomsnitt där det enda personliga avtrycket och tillfredsställelsen är hur många kilon de lyckas flytta. De blir beroende, både av programmet och den ganska hänsynslösa jakten på nya PB. Så blir också deras kroppar underordnade, alltmer dysfunktionella redskap formade av ett genomsnitt, som aldrig riktigt längre passar.

Det resulterar alltför ofta i skeva, kantiga, obalanserade, asymmetriska kroppar med kroniska skador eftersom man dels upprepar samma lyft in till förbannelse, dels underlåter att träna allt utom det som ger påtaglig hypertrofi, muskeltillväxt. Smärta och/eller smärtlindring blir till vardag, att träna kroppen förvandlas till späkelse. Man kan tala absolut om träningsstörningar och gymmissbruk. Många ”programmerade ”lever helt i sina frivilliga offerbubbla och berättar aldrig om glädjen av att träna utan enbart vilka uppoffringar som krävs, vad de genomlider och smärtsamt det är. Ja, förutom den där PB-extasen. Det ger även upphov till en religiös tro på att man ska maximera antalet kilon, oavsett vad det är och varför man lyfter dessa. Man blir sin egen fysiologiska terrorist, påhejad av en bransch vars ekonomiska muskler nu är större än bilindustrins. Gymnördens tillvaro och den dopade proffscyklistens är förfärande lika – fast den ene får betalt och den andre betalar.

Personligen tycker att träning kan ha ett annat värde än PB mätt i kilon. Som personlig tränare möts jag ofta av tvivlande blickar när jag föreslår alternativ till basövningar. En vanlig föreställning är att man inte kan mäta det som kallas funktionell träning (men borde kallas fri träning – fri från begränsande maskiner), den träning som inte är underställd program, vikter , set och reps. Istället för att försöka få de största musklerna att lyfta så mycket som möjligt borde fler människor försöka aktivera och stärka de allra minsta musklerna. Det är ingen tillfällighet att kroppen ser ut som den gör – tro det eller ej men alla delar är faktiskt lika viktiga. Du kan ha världens mest prisvinnande, muskellösa kropp men saknar du erfoderlig balans eller smidighet i fel ögonblick är resten värdelöst. Ifall du tränar alla stora muskler men glömmer hjärtat kommer du inte ha glädje av de musklerna och den tålamodsprövande kosten i speciellt många år.  

Låt mig ta två väsensskilda men ändå identiska exempel. En gammal löpare ska inte träna för att försöka reducera den allt ökande långsamheten genom att springa mer och längre. Eller i desperation börja ”marka” fyra dagar veckan. En gammal löpare ska vända sig om, springa baklänges och på det viset springa i kapp sitt eget förflutna, såväl fysiologiskt som vad gäller sluttider. Om man inte bara tänker efter utan även tänker om så kan man faktiskt springa förbi sig själv.    

Den programmerade PB-hetsen gör att de flesta män lägger på extra vikt för att tillfredsställa egot. Därmed tvingas de omedelbart till tekniska eftergifter, effektiviteten reduceras och tillslut blir träningen rent skadlig. Även för egot. Börja alltid med tekniken. När den sitter kan du lägga på. Ett utmärkt exempel är sittande rodd. Det är en ryggövning men genom att dra med biceps istället för ryggen kan hanarna läggs på dubbelt så mycket vikt. Ifall de dessutom utför rörelsen väldigt snabbt kan de lägga på XL- vikt, eller göra än fler reps. De lurar sig själva, dubbelt. Dels sina kroppar och dels sitt egon när de går, står eller sitter och sprätter i manegen. Alltför ofta ackompanjerade av högljudda stön.

Stanna upp och tänk lite på varför du tränar. Vad målsättningen egentligen är – alltså inte den för ögonblicket, i gymmet, utan den eviga, i livet där utanför. Ge inte upp, befrielsen behöver inte vara mer avlägsen än en lite mod och en spontan träningstimme. Åren då jag arbetade som hundcoach, innan jag vidareutbildade mig till personlig tränare, lärde jag mig åtminstone en sak – man kan alltid lära gamla hundar sitta.  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: