Det är inte fel att försöka optimera sina möjligheter och sin kropp. Det felaktiga är att jämföra den egna kroppen med andras, andras ideal och andras idéer om vad som är en mer framgångsrik kropp än din egen. Det är bland annat därför dansk damfotboll har sådana stora problem med ätstörningar och mental ohälsa, både i landslaget och på allmän elitnivå. Vad talar för att det är annorlunda i Sverige? Ingenting!
Debatten i Danmark startade i lördags då första programmet i TV-serien sändes. Debatten handlar nu ifall man ska väga vuxna elitidrottare. Det finns idrotter där det är avgörande för tävlingarna exakt hur mycket du väger för att maximera vad du äter och dricker under tävlingen – som landsvägscykling och maraton. Ätstörningar existerar i princip inte i elitcykling eftersom du omedelbart förlorar i kraft, styrka och uthållighet. Men i vissa individuella idrotter med fokus på rörlighet och estetik är det utbrett. I lagsporter som fotboll där idealet är manliga fotbollskroppar med låg fettprocent är det lättare att smyga undan och fastna i ett självskadebeteende.
Inga fotbollsspelare borde behövas vägas. En tränare eller fysioterapeut ser direkt på spelarna i fall de har problem med kroppen. Av en eller annan orsak. Det är märkligt att det över huvudtaget diskuteras. I fotboll har du dessutom hela tiden massor av viktigare moment att träna än att just väga lite mindre. Det spelar fan ingen roll hur mycket kroppsfett du har ifall du inte kan slå en passning eller ligga i rätt position när motståndarna har bollen.
Idag vet vi dessutom att det inte är varken mängden mat eller vad du stoppar i dig som avgör kroppsfett och vikt utan n ä r du äter. Men många förnekar detta eftersom att jämföra kroppar och försöka förändra kroppar genom piller, specialmat eller bantning är en global industri som omsätter biljoner och åter biljoner kronor.
Nedan texten från Maxtiotår:
”Fodboldens osynlige syge” är en ny dansk TV-serie om den osunda delen av damfotboll. Där konstateras att 28 procent av alla i den högsta danska damserien har tecken på ångest, över 40 procent har symtom på depression. Den danska TV-sporten har intervjuat 37 aktiva och före detta landslagsspelare som alla vittnar om hetsen att få en mer manlig fotbollskropp. Att de känner och har känt en stark press från landslagsledningen, och DBU, att man framför allt ska ha ned andel kroppsfett.
Rent konkret startade det i Sverige 2013, Inför EM-mästerskapet började man på landslagssamlingarna mer noggrant mäta fysiken och vikten. Varje morgon vägdes tjejerna, offentligt. Bredvid vågen låg en lista med alla spelarnas vikter och utveckling. Flera spelare, bland annat den då debuterande Pernille Harder, vittnar om hur obehagligt det kändes och vilka galna signaler det gav.
En av de som intervjuas i ”Fotbollens osynliga sjukdom” är före detta landslagsmålvakten Stine Lykke (bilden). Hon berättar att det speciellt var en tjej som inte klarade pressen. Spelaren slutade i princip äta, utvecklade snabbt ett anorektiskt beteende och utseende. Lykke och andra frågade landslagsläkaren om man verkligen hade koll på henne. ”Ja, inga problem”, svarade läkaren medan landslagsspelaren sedan helt försvann från fotbollen. Hon ville inte vara med i TV-serien Några av de landslagstjejer som är med berättar att fotbollen rent konkret höll på att ta livet av dem.
Så varför skulle det vara annorlunda i Sverige? Ja, kanske inte med vikthetsen och den kollektiva bestraffningen men i damallsvenskan – hur många tjejer där har symtom på ångest och depressioner? Det borde Svenska fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll kunna svara på. Det kan de inte. Det borde spelarföreningen kunna vara på. Det kan de inte.
Serien går att se i Sverige: https://www.dr.dk/drtv/episode/fodboldens-usynlige-syge_-fra-banen-til-bosted_365032