https://www.svtplay.se/video/33985666/nils-van-der-poel-dare-eller-geni
Nils van der Poel är lika enorm som hans efternamn är ovanligt. Han krossar världsrekorden, står i en klass för sig tack vare träningsmetoder som han tvingades övertyga svenska idrottspampar om. Och fick ”nej”, men insisterade. Nu inför OS visar SVT en 27 minuter lång dokumentär: ”Nils van det Poel – dåre eller geni?”
En fascinerande, modig människa, och världsstjärna. Han dissar ”träningsteoretiker”, tar en öl och äter kinesmat. Han säger spännande saker om vikten av att vara social, om vilja och motivation. Han verkar vara väldigt medveten om exakt vad som krävs och hur han, inte man, når dit. Han är en världsstjärna som skrattar, och vågar var kaxig. Han känns osvensk, han tänker som en finländare. Det är uppenbart att det där med dåre är något förlorare och dåliga sportjournalister hittat på. Fast exakt vari det består, den påstådda galenskapen, väljer filmen att inte beröra.
Behållningen är inte en äldre farbror som inte kan uttrycka sig på engelska. Behållningen är inte frågor som ”är det viktigt att vara en bra människa?”. Behållningen är intervjusnuttar där världsstjärnan gör ett mycket intelligent och klokt intryck. Trots bristen på relevanta frågor. Stjärnan formulerar sig väl, har en hel del självdistans, är mycket egensinnig och avdramatiserar valet mellan träning och resten av livet. Gamle OS-hjälten från 1986 Tomas Gustafson fyller på med utmaningen, målbilden ”alltför bra”. Den självklara målsättningen med dokumentären borde dock vara att ge ett underlag för svaret på frågan i titeln. Det gör den inte. På 27 minuter får vi veta att han tränar väldigt, väldigt hårt men hur och vad han tränar berörs inte över huvud taget.
förra OS var han 21 år, kom på 14:e plats och lade av. Började utbilda sig till militär. Kom sedan på något som förändrade allt. IOK och svensk expertis dissade honom. Ändå gav han inte upp. Träningen är ”krävande”, ”unik”, ”så pass annorlunda”, ”han gör saker på sitt eget vis” men V A D träningen består i nämns inte med ett ord. Vi ser honom gång på gång glida omkring på en skridskooval med andra och ibland trampa på cyklar. Är det allt? Jag saknar även representanter för ”träningsteoretikerna, konkurrenter och föräldrar.
Det närmaste vi kommer svaret på gåtan van det Poel är att han på frågan om han blir glad eller ledsen av att man påstår att hans kropp är unik som tåler så mycket träning väljer, efter lång betänketid, att svara på något helt annat.
Är det så att han inte alls vill berätta? Och att de som vet inte får avslöja de där nya, revolutionerande metoderna? Ja men då måste man berätta det i programmet. Nu hävdas att han ”ska släppa ett träningsdokument efter OS som avslöjar hemligheterna” med hur han tåler stora ”träningsmängder”. Jaha?
Visst verkar Nils van der Pohl vara ett relativt geni, en rebell. Visst har hans annorlunda träning revolutionerat skridskovärlden men efter 27 minuter vet vi fortfarande inte varför.
Maxenkropp 