Måsar bakom stroke och hjärtinfarkter?

Må-bättre böcker brukar framhäva författaren som förebild. Anders Wallensten (Tegnell närmaste man på FHM fram till nov-2020) gör tvärtom i ”Hälsogåtan – evolution, forskning och 48 konkreta råd” (Bonnier Fakta). 

Vart och ett av de sex övergripande kapitlen inleds med en text där läkaren och ”kändisepidemiologen” framstår som så genomsnittlig som bara möjligt. Han är konstant stressad, slarvar med kosten, med sömnen och tränar inte alls så ofta som han borde. Med andra ord är igenkänningsfaktorn det primära med gåtan. Med Fallstaff Fakirs ord: var en sin egen gåta. Ifall det nu alltså är en gåta – de 8 råden som avslutar vart kapitel är goda och funktionella. Det faktum att hälsogurun inte lyckas följa dem är uppmuntrande – för varje läsares dåliga samvete – men samtidigt ganska nedslående ifall man nu verkligen vill leva sundare.

Hälsogåtan

Boken är väldigt snygg. Wallensten skriver lite personligt och resonerande. Referenserna, det medicinska och akademiska underlaget, är föredömligt redovisat. Författaren presenterar en hel del nya spännande forskningsrön men är lite gammaldags och föråldrad vad gäller annat – som till exempel BMI och det fabulerade tvånget av fantasilös träning på gym. När man läser intervjuer med honom förstår man att det är en identifikations-eftergift. Hans utgångspunkt är ofta ”jägar-samlar-kulturernas” livsmiljö vilket jag gillar. Våra kroppar är ju optimerade för att springandes jaga mat och överleva på Nordafrikas savanner för 40 000 år sedan. Boken påminner mycket, såväl idé som råd och utgångspunkter, om Chris Macdonalds ”Ike til forhandling – livets ligning” (Politiken, 2019). Fast är 300 sidor kortare och mycket mindre dansk i sin syn på sundhet. 

En annan sak som skiljer Hälsogåtan från andra, liknande titlar är att Wallensten är lite bredare, och klokare, i sin definition av allmänhälsa. Sömn, rörelse, mat och tankar är intimt förknippade med en bättre ”gör-det-själv-existens”. Här diskuteras och värdesätts även relationer och omgivning, det vill säga inte så mycket som vi tränar utan såväl vikten av tvåsamhet som att vara ett med naturen. Två till fem timmar per vecka anger forskningen som tillräcklig dos för att bli mer harmonisk i det gröna. Även naturens visuella strukturer gör oss lyckligare i motsats till stadens rätlinjiga kvadrater. En annan intressant uppgift är att varje år orsakar stadsbuller högt blodtryck för 48 000 svenskar. Dessutom får drygt 2000 svenskar stroke eller hjärtinfarkt av detta vardagliga oväsen. Varje år. Hur många av fallen är relaterade till måsarnas 24/7-skrik på ett innerstadstak nära dig? 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: