Karl-Alfreds träningskoncept bakom Mondos framgångar?

Har alltid beundrat stavhoppare. försökte själv i tonåren men svingade mig knappt över två meter och med uppenbar risk för att återigen bryta nacken. 

I stå gick stavhoppakarriären men min beundran växte. Speciellt som Kjell Isaksson och Hasse Lagerqvist även lekte längdhopp med kullerbytta. De hade tillhört de fyra, fem bästa i Sverige på cirka 7,50- 7.70 m – om det hade varit tillåtet med volt. Jag har alltid älskat mångsidigheten, att våga testa annat. 

Vad som är så fascinerande med stav är att det krävs extrem snabbhet, styrka och fantastisk teknik. Plus mod. Vilket gör det så svårt,  vilket gör Armand ”Mondo” Duplantis prestation än mer osannolik. På pappret. Att vara världens bäste friidrottare vid 21 års ålder är enastående. Men, ska jag visa, inte fullt så osannolikt som det annars verkar vara. 

Jag har haft lite svårt att älska friidrott efter Seul-OS. Vår relation har ständigt prövats och min kärlek svikits av antingen doping eller ett övertrasserat självförtroende. Att friidrottarna varit trogna sitt ”brand”, inte klubb, nationalitet eller identitet utan de är och lever som ett varumärke, gifta med en global skotillverkare. 

Jag har inte uppfattningen att ”Mondo” i alla sammanhang framhåller sina sponsorer. Han verkar klok och sympatisk, stavhopparna är en homogen samling som hyser respekt och förtroende för varandra och en förklaring till detta är troligtvis att de vet, eller är ganska övertygande om, att konkurrenten inte fuskar.  Visst har det funnits dopade stavhoppare men troligtvis inte de senaste tio åren. Bland annat för att en stor muskelmassa kan göra dig snabb och stark men aldrig smidig. Du förlorar smidighet för vart extra kilo muskler du adderar och i stav är smidighet och teknik ännu viktigare än styrka och snabbhet. 

Jag har inte följt ”Mondos” karriär men nu, när han är bäst, så bara måste jag finna en förklaring i de fyra faktorer som avgör: generna, träningen, fysionomi och hans mentala styrka.

Pappa Greg hoppade själv 5.80, för 28 år sedan i Danmark. Mamma Helene från Avesta var duktig i sjukamp och volleyboll. Det låter perfekt för en stavhoppande avkomma. 

Mondo började vid tre års ålder, i trädgården. Hans storebror var lovande stavhoppare och pappan hade byggt en egen liten stavhoppsställning med ansatsbana. Eftersom stav ställer så höga krav på hela kroppen går de sällan sönder. De förstår sambandet mellan alla delarna och tränar därför betydligt mer mångsidigt än alla andra friidrottare – och de flesta idrottare överhuvudtaget. Det enda extrema de inte tränar är det som tar i särklass mest tid och är mest enformigt – cardio/uthållighet. 

Att Mondo fått lekfull expertträning från tre års ålder är förklaringen till att han kan vara bäst i den svåraste teknikgrenen vid 21. Ja Mondo var det redan vid 18 års ålder men så hade han ju då redan tränat i 15 år.  Vanligt börjar du med stav när du är i tidiga tonåren och träningsmängden som krävs gör att du inte når Mondo nivå förrän du är 27, 28 år och börjar tappa såväl i explosivitet som smidighet.    

På Isakssons tid var en stavhoppare som bäst just vid 27, 28 års ålder. Det blir mycket spännande att se ifall Mondo kan förbättra sig resultatmässigt efter att han fyllt 25. Kanske är det så att han maximala höjd inte är mer än en eller två centimeter högre än den nuvarande. Att han når 6.20 men kanske inte så mycket högre? Under alla omständigheter –  även träningsmässigt är det 99/100. 

Fysiologiskt kan han naturligtvis utvecklas. Han lär kunna springa 100 meter på cirka 10.25. Troligtvis den snabbaste av alla stavhoppare eftersom han måste kompensera för den blott 181 cm långa kropp. Mondo är dock bara en 30 meterslöpare – han ska vara som snabbast vid 30 meter medan en vanlig sprinter når maxhastigheten vid 60 meter. Så lika explosiv som en basketspelare och snabbare än en utomhussprinter.  

När det sedan gäller att nyttjandegrad/effektivitet, d v s att utnyttja all energi som löpningen gett och överföra den till hoppet så lär Mondos teknik vara i särklass. Han är absolut inte starkast och var det verkligen inte vid 18 års ålder men förmågan att ta med sig energi när han lyfter kräver både avancerad teknik och mycket smidighet. Där tror jag Mondos stora försprång befinner sig – en kropp som är så relativt lätt att den förmår tillvarata och omvandla all energi till funktionell rörelse. Det finns säkert ett tal för det här på samma sätt som man räknar ut flygplans bärkraft i förhållande till en mängd olika saker som motoreffekt, vikt, vingarnas bredd och utformning, vindförhållande e t c, e t c. På samma sätt som man kan jämföra t ex människan och bensinmotorn eller elektricitet eller… Mondo. Med andra ord är Mondos lek med tyngdlagen mest lik ett flygplans. Ett flygplans lyft –  landningen kan vi nog inte kommentera rent komfort- och säkerhetsmässigt. 

På bilder ser jag att förutom muskulära lår och vader mycket utvecklad främre axelmuskulaturen och överarmar.  Stavhoppare verkar även ha extremt stora underarmar. Framförallt Brachioradialis – den relativt stora underarmsmuskeln du aktiverar vid en normal biceps curl. Troligtvis beror underarmsmuskelaturen på att du måste vara superstark i handlederna – det är ytterst de som energin strömmar igenom och förklarar stavhoppets fysiologi/teknik. Att så mycket av energin som snabbheten i fötterna tar sig hela vägen genom kroppen och kommer ut i handlederna. Underarmar är också något som vanliga människor sällan tränar eftersom det nästan kan se vulgärt ut – typ seriefiguren ”sailern” Karl Alfred som byggt sina underarmar med spenat och revade segel… 

Återstår så Mondos mentala kapacitet. Hans uppväxt framstår som harmonisk. Han, och hans föräldrar, valde att tävla för Sverige eftersom han då i tonåren var garanterat att kvalificera sig till alla mästerskap – och slapp hårda amerikanska uttagningstävlingar. Plus att fadern blev svensk landslagstränare. Detta antyder att där inte är några stora problem som hindrar fokus på idrotten. Han har även tre syskon som är framgångsrika idrottare vilket jag också tro bidrar till mental styrka. Dessutom är den kanske lite övervärderad i friidrott där det gäller att upprepa ett på förhand intränat rörelsemönster. Om du har svårt med koncentrationen i stavhopp svingar du dig nog aldrig över mer än lite drygt två meter…

Det var mina allra första tankar om världens främste friidrottare. Ska framöver se om jag kan finna något om hans fysiska träning – vad gör han i gymmet?  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: